AllmänhetVårdpersonal
Behandling av D-vitaminbrist

Behandling av D-vitaminbrist

På våra nordliga breddgrader kan vi  bara få D-vitamin från solen under sommarhalvåret, från april till september, och därför är risken för att drabbas av D-vitaminbrist extra stor på vintern. Som tur är finns det en effektiv behandling för D-vitaminbrist i form av tabletter eller droppar som skrivs ut av läkare.

Dosen varierar från person till person och är bland annat beroende av hur allvarlig bristen är och om det finns några underliggande sjukdomar som påverkar kroppens upptag av D-vitamin. En del behöver ta sitt D-vitamin varje dag eller en gång i veckan, medan andra får sin behandling för D-vitaminbrist en gång i månaden eller en gång om året. Om du har fått diagnosen osteoporos eller ligger i riskzonen för att utveckla benskörhet, ges i regel medicin som innehåller både D-vitamin och kalcium. Målet med behandlingen är att återställa D-vitaminnivån i kroppen.

Vem behöver behandling för D-vitaminbrist?

En av D-vitaminets främsta uppgifter är att reglera upptaget av kalcium och fosfat från tarmen, så att skelettet kan utvecklas normalt. Dessutom har D-vitaminet många andra viktiga funktioner i kroppen, och även en lindrig brist kan öka risken för ohälsa . Därför är det viktigt att få behandling för D-vitaminbrist på ett tidigt stadium.

Utredning och behandling av D-vitaminbrist görs i regel av en allmänläkare. Om läkaren misstänker att bristen har lett till osteomalaci, det vill säga benuppmjukning, får man i regel remiss till en specialistläkare. D-vitaminnivån i kroppen kan mätas med ett enkelt blodprov och anges i enheten nmol/L. Gränsen för D-vitaminbrist brukar dras vid nivåer på 25 nmol/L eller under, men för lindrigare bristtillstånd finns ingen enhetlig definition. I Sverige används ofta de här värdena som riktmärke:

< 25 nmol/L D-vitaminbrist
25-50 nmol/L Otillräckliga nivåer
> 50 nmol/L Tillräckliga nivåer
75 nmol/L Optimal nivå

Symtomen på D-vitaminbrist är ofta obetydliga eller helt obefintliga i början och kan vara lätta att missa. Kontakta därför din läkare om du har ökad risk för D-vitaminbrist, eller om du är osäker på om du får i dig tillräckligt med D-vitamin från solen och kosten. Äldre, gravida, mörkhyade, veganer och personer som sällan går ut eller bär heltäckande kläder året runt är några av riskgrupperna.

D-vitaminbrist - behandling av barn

D-vitaminbrist hos barn kan leda till rakit, en sjukdom som gör att skelettet blir mjukt och deformerat. Rakit är mycket ovanligt i Sverige, eftersom barn får D-droppar i förebyggande syfte tills de fyller två år, men det har blivit vanligare att ge barn behandling för D-vitaminbrist. De barn som löper störst risk för brist är de som är mörkhyade, bär heltäckande kläder året runt eller sällan kommer ut i solen. Fetma, malabsorptionssjukdomar som celiaki, samt D-vitaminbrist hos mamman kan också orsaka D-vitaminbrist hos barn. Helammade barn som inte får något tillskott riskerar också att drabbas.

Behandling av D-vitaminbrist hos barn innebär precis som för vuxna att D-vitaminbalansen återställs till normala nivåer. Dosen kan variera och beror på barnets ålder och hur allvarlig D-vitaminbristen är. 

Läs mer om D-vitaminbrist: