AllmänhetVårdpersonal
”Fler kommer att få diagnos och behandling”

”Fler kommer att få diagnos och behandling”

"INOM TIO ÅR KAN BENSKÖRHET UPPTÄCKAS OCH BEHANDLAS PÅ HELT NYTT SÄTT"

Svenska kvinnor tillhör dem som löper störst risk att drabbas av benskörhet samtidigt som de har mindre chans att få diagnos och behandling jämfört med många andra länder.

– Socialstyrelsen vill att fler ska få behandling mot benskörhet, berättar Mattias Lorentzon, docent i endokrinologi och specialist i geriatrik. Dessutom väntar helt nya behandlingsmöjligheter i framtiden.
Alla som någon gång har fått en fraktur vet hur jobbigt det kan vara med gips, skruvar, smärta och allt som ibland hör till. I Sverige händer det att patienter får uppleva både två och tre lågenergifrakturer innan de får sin benskörhetsdiagnos

– I England finns ett system som kallas Fracture Liaison Services. Där har särskilda sjuksköterskor ansvar för att ta reda på vilka frakturpatienter som eventuellt är bensköra, berättar Mattias Lorentzon. Ett liknande system skulle verkligen behövas här i Sverige. Då kan man direkt fånga upp alla som får
frakturer på grund av benskörhet.

DIAGNOS MED HJÄLP AV GENTEST?

Redan inom fem till tio år förmodas diagnos och behandling av benskörhet se annorlunda ut i Sverige jämfört med idag.

Nyligen blev Mattias Lorentzon och hans internationella forskarteam först i världen med att identifiera en gen som har betydelse för de allra vanligaste benbrotten, de som drabbar underarm och höft.

– Vi analyserade arvsmassan hos över tio tusen patienter och till slut hittade vi genen Wnt 16. Upptäckten av genen gör att vi enklare kan förutsäga vilka som blir bensköra i framtiden. Gentester kommer förmodligen att bli ett framtida komplement till dagens diagnosmetoder, förklarar Mattias. Med kunskap
om den nya genen kan också läkemedel som förebygger benskörhet tas fram.

UTAN BEHANDLING – INGEN EFFEKT

Både i Sverige och internationellt behandlas benskörhet vanligen med så kallade bisfosfonater under en period på tre till fem år. Bisfosfonater
minskar kotfrakturer med upp till 70 procent, höftfrakturer med cirka
40 procent och handleder med cirka 20–25 procent.

– Problemet är att en del patienter slutar att ta bisfosfonaterna långt innan behandlingstidens slut, berättar Mattias. En del tycker att det är jobbigt att svälja tabletter medan andra har svårt att motivera sig eftersom de varken
kan se eller känna att skelettet mår bättre. Om man inte fullföljer behandlingen finns all anledning att boka ett nytt besök hos doktorn.

– Utan behandling, ingen effekt, menar Mattias. Fungerar inte tablettbehandling kan man exempelvis prova bisfosfonater via dropp eller en antikroppsbehandling som hindrar nedbrytningen av skelettet.

NYA BEHANDLINGAR PÅ GÅNG

Just nu forskas det kring flera framtida behandlingar av benskörhet. Ett av ämnena som studeras heter sclerostin.

– Det finns människor som saknar sclerostin i kroppen och de får ett oerhört tätt skelett. Faktum är att skelettet blir så tätt och tungt att de sjunker om de är i vatten, berättar Mattias.

Studier ska nu visa om bensköra får starkare skelett genom att blockera sclerostin i kroppen. Om cirka fem år vet man om detta kan fungera.
Ett annat ämne som också studeras just nu heter odanacatib, vilket reducerar nedbrytningen av skelettet. 

– Inom något år får vi veta om detta kan bli aktuellt för behandling av benskörhet i Sverige, berättar Mattias.

TRÄNING REKOMMENDERAS

Att ha en sund livsstil är förmodligen råd som aldrig går ur tiden när det handlar om benskörhet. 

– Är man äldre är det viktigt att hålla igång muskler, koordination och balans för att undvika att ramla så lätt. Sedan ska man träna och bygga upp skelettet när man är ung, berättar Mattias.

Själv lyckas han klämma in både fotboll, löpning och styrketräning på fritiden, väl medveten om vad skelettet behöver för att må bra.