AllmänhetVårdpersonal
”Min ryggvärk visade sig bero på benskörhet”

”Min ryggvärk visade sig bero på benskörhet”

När Yvonne Alin Jansson 2008 sökte hjälp hos husläkaren för värk i ländryggen kunde läkaren inte hitta något fel. Hon skickades hem med förhoppning om att värken skulle gå över av sig själv. Men det gjorde den inte.

– Jag fick ofta rulla ur sängen för att över huvud taget kunna ta mig upp och hade jag suttit ett tag kunde jag knappt räta på ryggen efteråt, minns Yvonne.

Yvonne misstänkte att ryggvärken kanske berodde på benskörhet.

– Jag vet att benskörhet kan vara ärftligt och mamma var benskör och hade ofta ont i ryggen, berättar Yvonne. I början på 2010 gick hon tillbaka till husläkaren och bad då om att få göra en bentäthetsmätning, vilket hon fick.

– Det visade sig att jag var benskör i ländryggen och höften, berättar Yvonne.

Läkaren skrev ut medicin mot benskörhet, men i övrigt fick hon ingen information om behandlingen, vad värdena betydde eller hur hon själv kunde påverka skelettet. Räddningen blev en föreläsning om benskörhet som Yvonne gick på efter att hon hade sett en annons i tidningen.

– Bredvid mig satt en kvinna från Riksföreningen Osteoporotiker, ROP, som fångade upp mig och såg till att jag kom till ett av deras möten. Det var först då som jag började få kunskap om sjukdomen, säger Yvonne.

Numera är hon ordförande för ROP i Uppsala län och bidrar själv till att andra ska få nödvändig kunskap om benskörhet.

Sedan 2010 har hon bytt läkare samt fått en behandling som hon trivs med och som har förbättrat hennes värden.

– Jag tar en spruta var sjätte månad samt en tablett om dagen med kalcium och D-vitamin, berättar Yvonne. Men träningen gör också sitt för skelettet. Numera kör hon två pass i veckan på Friskis & Svettis samt leder stavgångsgrupper.

– Jag känner mig glad av träningen och det är verkligen skönt att slippa ha ryggvärk hela tiden, avslutar Yvonne.

  

Sköra ben syns inte på utsidan och inte heller på en vanlig röntgenbild.

Enda sättet att få veta är genom att mäta bentätheten i en så kallad DXA-mätare. Långt ifrån alla sjukhus är utrustade med denna typ av mätare och det måste finnas misstanke om benskörhet för att mätningen ska komma på tal. 

Världshälsoorganisationen, WHO, har utvecklat ett diagnosverktyg som heter FRAX®, som gör att doktorn lättare kan bedöma risken att få en benskörhetsfraktur inom de närmaste tio åren. FRAX kan ge en första indikation ifall en patient är i riskzonen, men för att få en säker benskörhetsdiagnos behövs alltså en riktig bentäthetsmätning. 

Några riskfaktorer som är förknippade med benskörhet är:

– Hög ålder
– Ärftlighet
– Tidigt klimakterium
– Tidigare lågenergifrakturer
– Brist på motion, kalcium och D-vitamin
– Rökning
– Kortisonbehandling i mer än tre månader

Sök hjälp i tid ifall du misstänker benskörhet, det går att behandla!

ÄR DU OCKSÅ BENSKÖR I RYGGEN?

Hur vet man om ryggen är benskör? 
– Enda sättet att konstatera benskörhet är att göra en bentäthetsmätning, en så kallad DXAscanning. Man kan inte se om man är benskör med vanlig röntgen.

Vad händer i ryggen vid benskörhet? 
– Det vanligaste är att kotorna i ryggen blir svaga. De sjunker ihop och trycks mot varandra, man får en så kallad kotkompression. Smärtan vid kotkompression kan ibland förväxlas med ryggskott. Om man har minskat i längd 2–3 cm på 1–2 år ska man ta upp detta med doktorn.

Går det att behandla? 
– Benskörhet går utmärkt att behandla. Basbehandling är kalcium och D-vitamin samt medicin som antingen bygger upp eller hämmar nedbrytningen av ben. Att träna och belasta skelettet är också nödvändigt och inte minst att skaffa kunskap!