AllmänhetVårdpersonal
”Se upp så att ingen bantar sig till benskörhet”

”Se upp så att ingen bantar sig till benskörhet”

Varje dag översköljs vi av budskap som handlar om att gå ner i vikt. För en del personer blir smalhetskulturen och bantning en väg in i en ätstörning. – Låg vikt ökar risken för benskörhet och frakturer. Det är en av anledningarna till att patienter med anorexia snabbt måste få hjälp att komma tillbaka till normalvikt, berättar Ingeborg Lönnquist på Centrum för ätstörningar i Stockholm.

Ingeborg Lönnquist, fysioterapeut, om risken för benskörhet vid undervikt:

Centrum för ätstörningar i Stockholm är en av världens största ätstörningskliniker och hit kom - mer en stadig ström av barn och ungdomar med familj samt vuxna för att få hjälp. Av dem som söker hjälp har ungefär 18 procent anorexi men vid ett års uppföljning uppger endast fyra procent att de har kvar sin anorexi. I behandlingen ingår matträning, psykologisk behandling och kroppslig/medicinsk behandling. Ingeborg Lönnquist är fysioterapeut och hjälper patienterna med den kroppsliga behandlingen:

– De flesta anorektiker har en förvrängd kroppsuppfattning och behöver få en mer realistisk syn på sin kropp och sin kropps storlek samt hitta kroppsacceptans, berättar Ingeborg.

Stor risk för benskörhet vid anorexia Skelettet byggs upp de första 20–25 åren i livet och är som allra starkast i den här åldern. Det är svårt att träna eller äta sig till ett starkare skelett i efterhand utan det man sätter in på benbanken som ung är det man har att förvalta livet ut. Med en bra kosthållning samt lämplig fysisk aktivitet kan man själv se till att minska förlusten av benmassa som sedan sker under livets gång.

”Följderna för skelettet av anorexi kan påverka hela livet, även när man blivit frisk från sin anorexi.”

 – Problemet är att anorexia ofta debuterar i 13–15-årsåldern, just i den åldern då skelettet ska byggas starkt för att hålla tills man blir gammal, berättar Ingeborg. Undervikt gör även att tjejer kan få östrogenbrist och utebliven menstruation. Östrogenbrist är negativt för skelettet eftersom östrogen har en benskyddande effekt. Ju längre tid en ung person är kvar i sin anorexi desto större risk att personen blir benskör. Allvarlig benskörhet kan visa sig som kotfrakturer eller andra frakturer, som uppstår utan särskilt stor belastning på skelettet.

– Ifall man har någon i sin närhet som är på väg in i anorexi är det bra att söka hjälp i tid. Följderna för skelettet av anorexi kan påverka hela livet, även när man blivit frisk från sin anorexi, berättar Ingeborg.

Undvik benbelastande motion vid anorexia

En anorektiker kan ha svårt att känna att de har tränat nog. Förutom träning är det många som är uppe och går, står och trampar för att tappa ytterligare kalorier.

– Fysisk aktivitet är bra för skelettet när man är frisk och normalviktig men för en underviktig person som är inne i sin anorexi, har studier visat att det kan vara tvärtom. Skelettet påverkas då negativt av belastningen. Därför avråder vi från fysisk träning tills personen äter enligt rekommendationer och börjat återhämta sin vikt. Vi avråder också från vissa yogapositioner då en del böjningar och vridningar inte är bra om man har ett skört skelett. Att göra situps när man har en låg bentäthet kan också belasta ryggen fel så där får man titta på andra övningar som stärker bukmusklerna, menar Ingeborg.

Tjata inte om att äta mer, sök hjälp!

Vad kan man då göra som närstående när man märker att bantningen börjar gå över styr? Ett tips är att uttrycka sin oro och säga att man ser att personen är underviktig även om personen inte upplever det så själv. Men bäst är att söka hjälp i tid att behandla anorexi minskar även risken för att bli benskör, avslutar Ingeborg.