AllmänhetVårdpersonal
Tandläkare upptäcker benskörhet

Tandläkare upptäcker benskörhet

Det är oftast i samband med en fraktur som benskörhet upptäcks. Tyvärr får en del uppleva både en, två och tre benskörhetsfrakturer innan de får diagnos och behandling.

– Idag finns en metod där tandläkarna med hjälp av tandröntgen och ett frågeformulär kan upptäcka benskörhet hos patienter innan frakturen är ett faktum, berättar Christina Lindh, professor i odontologisk radiologi. 

Varje år inträffar cirka 70 000 benskörhetsfrakturer i Sverige. Det är inte bara en tråkig upplevelse för den som drabbas utan även en stor utgift för samhället. Idag ligger samhällskostnaden för benskörhet på gigantiska 4,6 miljarder kronor.

– Varje fraktur som kan undvikas är en vinst för både individ och samhälle, menar Christina Lindh, professor och specialist i röntgendiagnostik på odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. 

Käkbenet säger en del om resten av skelettet Christina Lindh, som en gång började som tandläkare, har ägnat många års forskning åt utvärdering av olika diagnostiska metoder. I den internationella studien osteodent, såg hon och de andra forskarna att det fanns ett samband mellan benstrukturen i framförallt underkäkens käkben och resten av skelettet. Ett poröst käkben kan betyda att även resten av skelettet har tunnats ur.

– Tandläkaren tar ofta röntgenbilder av tänder och käkar. På bilderna kan tandläkaren bland annat avläsa hur det står till med käkbenet. Genom att komplettera med ett särskilt frågeformulär om riskfaktorer för benskörhet har studier visat att tandläkare kan upptäcka benskörhet med stor tillförlitlighet, berättar Christina. Varför inte passa på att få ut maximal information från röntgenbilderna när de ändå tas?

SAMARBETE BEHÖVS MELLAN TANDLÄKARE OCH SJUKVÅRD

– Problemet är att tandläkarna behöver utbildning i diagnosmetoden och att det saknas ett upparbetat system där tandvård och sjukvård samarbetar kring diagnos av benskörhet, förklarar Christina. Tandläkarna får inte remittera patienter som misstänks vara bensköra, utan tyvärr bara hänvisa till den allmänna vården. Sjukvården i sin tur gör endast benskörhetsutredningar först när patienten fått en så kallad lågenergifraktur eller när det finns uppenbara symtom som pekar på att patienten kan vara benskör, till exempel att han eller hon har minskat i längd.

– Tandläkarna är idag en outnyttjad resurs när det gäller att främja människors hälsa. Man går bara till doktorn när man är sjuk medan de allra fl esta besöker tandläkaren någon gång per år, säger Christina. Tandläkarna skulle kunna göra en insats i folkhälsoarbetet eftersom en ohälsosam livsstil syns även i munnen.

LIVSSTILEN VIKTIG FÖR SÅVÄL TÄNDER SOM SKELETT

– Vill du behålla ett starkt käkben gäller samma råd som för övriga skelettet: Motionera regelbundet, se till att få i dig kalcium och D-vitamin, undvik rökning och drick alkohol med måtta, berättar Christina.

Själv har hon givetvis full koll på både tänder, käkben och skelett. På fritiden tar hon gärna långpromenader och deltar i olika gympapass. Men ännu återstår mycket arbete med att utvärdera olika diagnosmetoder som kan gagna patienter i framtiden.

Tills ”någon” gör något fortsätter svenskarna att tillhöra ett av världens mest bensköra folk. Därute finns ett stort antal människor som är bensköra utan att veta om det – och som förmodligen kommer att upptäcka det i samband med en fraktur. Därute finns också ett antal tandläkare som gärna engagerar sig för att upptäcka bensköra personer i tid. Därute fi nns också en sjukvård som på vissa håll i landet inte har resurser för att ta hand om alla bensköra.

– Givetvis ska man söka vård ifall man misstänker benskörhet. Men man kan också få en första indikation på eventuell benskörhet genom att prata med tandläkare som är utbildade i diagnosmetoden, avslutar Christina.