AllmänhetVårdpersonal
Barn och D-vitamin

Barn och D-vitamin

D-vitamin ökar kalciumupptaget i tunntarmen och är bland annat nödvändigt för att skelettet och tänderna hos det växande barnet ska utvecklas normalt. Nya upptäckter om D-vitaminets betydelse för skelettutvecklingen och en rad andra kroppsfunktioner har fått Livsmedelsverket att höja det dagliga rekommenderade kostintaget av D-vitamin till 10 µg för barn.

Flera studier har dock visat att svenska barn får i sig mindre än 7,5 µg D-vitamin per dag genom kosten, och i en studie uppmätte endast 30 procent av alla 8-åringar ett D-vitaminstatus på >50 nmol/L. I en annan studie av tonårsflickor i Nordeuropa framgick att D-vitaminintaget var lågt och att D-vitaminstatus för de allra flesta låg på <50 nmol/L, vilket definieras som suboptimalt eller ett bristtillstånd. I Sverige anges ofta 75 nmol/L som en nedre  gräns för optimalt D-vitaminstatus hos barn, även om vetenskapligt underlag för nyttan med nivåer >50 nmol/L fortfarande saknas1.

Vilka barn riskerar att få D-vitaminbrist?

I Sverige får alla barn D-droppar kostnadsfritt från BVC och uttalad brist hos små barn är därför ovanligt. Profylax med 10 µg D-vitamin dagligen rekommenderas från det att barnet är en vecka och åtminstone upp till två års ålder, även  för barn som dricker D-vitaminberikad modersmjölksersättning och oavsett vad barnet äter i övrigt. 

Risken för D-vitaminbrist hos barn ökar om barnet: 

Är helammat och inte får D-droppar 

Bröstmjölk innehåller endast 1–3 µg D-vitamin per liter och eftersom små barn bör skyddas från solen är den kutana produktionen ofta begränsad. D-vitaminbrist kan dessutom överföras till barnet från den ammande mamman.  

Har mörk hy

Personer med mörkt hudpigment behöver 5-10 gånger längre tid i solen för att uppnå samma kutana D-vitaminproduktion som en ljushyad person. Låga D-vitaminnivåer är därför vanligare bland  invandrarbarn som har mörkt hudpigment.

Har heltäckande kläder året runt 

Bland många invandrargrupper i Sverige är det vanligt att såväl kvinnor som tonårsflickor av kulturella eller religiösa skäl bär helt eller delvis täckande kläder året runt, vilket kraftigt minskar möjligheten till bildning av D-vitamin från solen. D-vitaminbrist är därför vanligare bland dessa grupper, samt bland ammande barn till kvinnor som bär heltäckande kläder. 

Är mycket inomhus 

Barn som hålls inomhus mycket har en ökad risk för suboptimalt D-vitaminstaus. Det gäller även barn som enbart går ut på morgonen eller eftermiddagen, när solen står för lågt på himlen för att de UVB-strålar som är nödvändiga för D-vitaminsyntesen ska nå fram.

Inte äter fet fisk eller livsmedel som är berikade med D-vitamin

På grund av Sveriges nordliga läge sker det ingen D-vitaminsyntes i huden under vinterhalvåret och det huvudsakliga intaget kommer då från kosten. Fet fisk är den bästa naturliga dietära D-vitaminkällan, men berikade mejeriprodukter är också en viktig källa. 

D-vitaminbrist och rakit

Hos barn med uttalad D-vitaminbrist kan kroppen inte kan lagra tillräckliga mängder fosfor och kalcium i benstommen. Det här kan i förlängningen leda till rakit, eller engelska sjukan, en skelettsjukdom som orsakar uppmjukning och felställning av skelettet. Sjukdomen kan yttra sig i form av hjulbent- eller kobenthet, insjunken bröstkorg och deformerat bäcken. Vid rakit sluter sig fontanellerna mycket långsamt, vilket gör att huvudet blir större än normalt, och tandutvecklingen påverkas negativt. Andra symtom är tetani, energiförlust, närsynthet, trötthet och snabb puls.

Eftersom D-droppar ges till alla barn i Sverige är rakit relativt ovanligt men under 2010 rapporterades ett 100-tal fall hos barn upp till 18 år till Socialstyrelsens diagnosregister2. De fall som upptäcks orsakas oftast av lever-, tarm- eller njursjukdomar, eller utebliven vitamin D-profylax. Enstaka fall har också observerats hos barn som fått vegankost3. Mörkhyade barn tros också ha en förhöjd risk för rakit och enligt en dansk studie är barn till invandrare överrepresenterade bland de fall som diagnostiserats4.

Tidigare antogs att rakit inte kunde utvecklas vid serumkoncentrationer på >27 nmol/L, men den riktlinjen har ändrats då sjukdomen har observerats i spädbarn redan vid D-vitaminnivåer på 40–45 nmol/L. Hos barn och ungdomar har såväl förhöjda serumnivåer av alkaliska fosfataser och PTH som skelettförändringar observerats hos barn och ungdomar vid D-vitaminnivåer på 40–45 nmol/L. Dessa förändringar är tecken på att kroppen kompenserar för otillräckliga kalciumnivåer i blodet.

Lär dig mer om D-vitamin och D-vitaminbrist:


Referenser:

1 Läkartidningen. 2014;111:CW6C 
2 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18401 
3 http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/1997/16201.pdf 
4 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18401 

Divisun - läkemedel vid D-vitaminbrist

Divisun

Divisun, som ingår i läkemedelsförmånen, underlättar både behandling och förebyggande av D-vitaminbrist. Divisun kan användas vid alla stadier av låga D-vitaminnivåer. Divisun finns i styrkorna 800IE och 2000IE för behandling av D-vitaminbrist.

Lär dig mer om Divisun

Patientfall D-vitaminbrist

Patientfall inom D-vitaminbrist

Jobbar du med utredning av D-vitaminbrist? Här på Bristguiden kan du som jobbar inom vården läsa om utredning av D-vitaminbrist i form ett interaktivt patientfall.

Till patientfallet