Symtom på D-vitaminbrist
D-vitaminbrist är sannolikt underdiagnostiserat1, eftersom symtomen ofta är diffusa eller obefintliga och ibland kan förväxlas med andra tillstånd. Dessutom är patientens serumkalcium och andra rutinblodprover som tas ofta normala.
Lindrig D-vitaminbrist ger inga uttalade symtom. Uttalad, kronisk brist kan yttra sig på olika sätt hos olika patienter och kan ge följande symtom:
- Proximal myopati med muskelsvaghet, t.ex. svårigheter att resa sig utan stöd från stol, eller gångsvårighet
- Migrerande skelettsmärta
- Symmetrisk proximal muskuloskeletal värk som ofta är lokaliserad i ländrygg, bäcken och lårben
- Benuppmjukning
- Gångrubbning
- Ökad frakturrisk
- Falltendens hos äldre
- Parestesier, kramp
- Allmänsymtom som koncentrationssvårigheter och irritabilitet
D-vitaminstatus bör även utredas hos personer som har hypokalcemi och/eller sekundär hyperparatyreoidism. Allmän screening för D-vitaminbrist rekommenderas inte, men om symtomen ger anledning till misstanke om D-vitaminbrist, eller patienten hör till en riskgrupp, bör en utredning göras. D-vitaminstatus bestäms i regel med provtagning av 25-hydroxyvitamin D i serum, S-25(OH)D. Förutom labprover rekommenderas bentäthetsmätning (DXA) vid misstänkt osteomalaci eller osteoporos och röntgenundersökning vid rakit2.
Differentialdiagnoser för D-vitaminbrist är fibromyalgi, kronisk trötthet och primär hyperparatyreoidism.
Vilka gränsvärden gäller för D-vitaminbrist?
Det finns inget internationellt konsensus för optimalt D-vitaminstatus men i Sverige anges oftast ett värde på 75 nmol/L. Flera undersökningar har visat att de flesta svenskar ligger under den nivån, särskilt under vintermånaderna3. Värden under 25 nmol/L anses innebära en hög risk för rakit/osteomalaci och myopati, och är indikation för behandling. Lindrig brist, så kallad insufficiens, kan leda till ökad PTH-insöndring och benresorption, men hälsoriskerna på lång sikt är omdiskuterade4.
Riktlinjer för bedömning av D-vitaminbrist:
|
Källa: Svenska Osteoporossällskapet
Rakit hos barn
Hos barn kan uttalad D-vitaminbrist leda till rakit, eller engelska sjukan, vilket leder till benuppmjukning och felställning av skelettet. Detta kan yttra sig i form av hjulbent- eller kobenthet, insjunken bröstkorg och deformerat bäcken. Fontanellerna sluter sig därtill mycket långsamt, vilket gör att huvudet blir större än normalt, och tandutvecklingen påverkas negativt. Rakit är tack vare allmän D-profylax fortfarande ovanligt i Sverige, men sjukdomen ökar på flera håll i världen. Läs mer om barns behov av D-vitamin under avsnittet Barn och D-vitaminbrist.
Lär dig mer om D-vitamin och D-vitaminbrist:
Referenser:
1 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=5034
2 http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4004
3 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6279
4 http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6279
Divisun
Divisun, som ingår i läkemedelsförmånen, underlättar både behandling och förebyggande av D-vitaminbrist. Divisun kan användas vid alla stadier av låga D-vitaminnivåer. Divisun finns i styrkorna 800IE och 2000IE för behandling av D-vitaminbrist.
Lär dig mer om Divisun
Patientfall inom D-vitaminbrist
Jobbar du med utredning av D-vitaminbrist? Här på Bristguiden kan du som jobbar inom vården läsa om utredning av D-vitaminbrist i form ett interaktivt patientfall.
Till patientfallet