Frågor och svar

Osteoporos innebär att skelettet blir skörare – men syns det att man har osteoporos? Eftersom osteoporos oftast inte orsakar smärta eller ger några symtom i början, är det första tecknet på sjukdomen ofta en så kallad fragilitetsfraktur i ryggraden, höften, handleden eller armen. Fragilitetsfrakturer uppstår när skelettet är så skört att minsta lilla trauma kan leda till ett benbrott, till exempel att man ramlar från stående position, lyfter något tungt eller slår i ett bord. Andra tecken på osteoporos som är långt framskriden är ryggont, minskad kroppslängd och framåtlutad hållning.

Även om du inte har några symtom, kan du kan ta reda på om du riskerar att få låg bentäthet och osteoporos. Börja med att göra det här snabbtestet för att beräkna ditt dagliga behov och intag av kalcium. Om testet visar att du kan ligga i riskzonen bör du kontakta din läkare och fråga om du behöver göra ett bentäthetstest. Testet är helt smärtfritt och är det enda sättet att ta reda på om du har svagt skelett eller osteoporos. Att få en diagnos tidigt är helt avgörande för att förebygga framtida frakturer, för när du väl har haft en fragilitetsfraktur har du dubbelt så stor risk som andra att drabbas av en till.

Vissa personer har högre risk för att utveckla osteoporos än andra – ålder, kön, och ärftlighet är några av de viktigaste riskfaktorerna. Bennedbrytningen ökar med åldern och ju äldre du är, desto större är sannolikheten för att du ska utveckla osteoporos. Kvinnor över 50 har högst risk för att få sjukdomen men yngre kvinnor som går igenom klimakteriet tidigt, samt män över 70, är också mer utsatta.

Vanliga behandlingar för osteoporos är bland annat motion, en kost som är rik på kalcium och D-vitamin, samt mediciner. Vilken behandling som passar dig kan variera betydligt beroende på din ålder och sjukdomens svårighetsgrad, så diskutera dina valmöjligheter med en läkare.

Motion

Skelettet behöver motion för att hålla sig friskt och starkt, och viktbärande övningar är särskilt bra för att förebygga och behandla osteoporos. Viktbärande motion är alla aktiviteter som innebär att du förflyttar din egen vikt med varje steg. Några exempel på viktbärande motion är dans, löpning, gång, aerobics, tennis och att gå i trappor. Muskelstärkande motion, som tyngdlyftning eller träning med elastiska band kan också vara en del av behandlingen.

Kost

En kost som är rik på kalcium och D-vitamin är också viktigt för god benhälsa. Såväl mjölk och mejeriprodukter som gröna bladgrönsaker och vissa nötter och frukter innehåller mycket kalcium. I Sverige berikas även livsmedel som sojamjölk och frukostflingor med kalcium. D-vitamin produceras framförallt av huden när man vistas i solen, men finns också naturligt i fet fisk, äggulor, kött och ost. Mjölk, vissa magra mejeriprodukter och margarin berikas ofta med D-vitamin.

Läkemedel

Om din osteoporos är långt framskriden, är det inte säkert att det räcker med motion och en balanserad kost för att behandla sjukdomen. I de fallet kan det hända att din läkare skriver ut såväl kalcium och D-vitamin som osteoporosmedicin. Det finns två typer av osteoporosmediciner och även om syftet med båda är att minska risken för frakturer, behandlar de sjukdomen på olika sätt. Antiresorptiva mediciner bromsar bennedbrytningen, medan anaboliska läkemedel främjar tillväxten av ny benvävnad. Vissa osteoporosmediciner kan både användas för att förebygga och för att behandla sjukdomen.

Mjölk och mejeriprodukter är bra kalciumkällor för de flesta. Att äta en kost som är rik på sådana livsmedel bidrar till att hålla skelettet friskt och starkt. Ett glas mjölk innehåller 300 mg kalcium, eller cirka 30 procent av det rekommenderade dagliga intaget. Förutom att de är rika på kalcium har mejeriprodukter den extra fördelen att de innehåller stora mängder protein och spårämnen. Om du är mjölkallergiker eller äter vegankost finns dock mjölkfria alternativ som är berikade med kalcium. Vissa mjölkfria drycker, till exempel vissa sorters mandelmjölk, innehåller till och med mer kalcium än mjölk. Eftersom kalciumhalten kan variera beroende på varumärke är det alltid bra att läsa innehållsförteckningen på baksidan av produkten. Ibland står kalciuminnehållet angivet som en procentandel av det rekommenderade dagliga intaget.

Enligt de Livsmedelsverket behöver vuxna få i sig 800 mg kalcium i kosten varje dag. Det motsvarar ungefär två och ett halvt glas mjölk eller två och en halv portioner mejeriprodukter eller andra kalciumrika livsmedel varje dag. Om du är osäker på om du får i dig tillräckligt med kalcium i kosten kan det vara bra att göra det här testet, för att ta reda på om du behöver prata med en läkare om din benhälsa.

D-vitaminbrist är mycket vanligt bland vissa grupper men det är inte alltid symtomen märks. Trötthet, värk i skelettet och muskelsvaghet kan vara tecken på grav D-vitaminbrist, men många drabbade har inga symtom alls. Om du tror att du ligger i riskzonen för D-vitaminbrist kan det vara bra att prata med din läkare om att göra ett blodprov. Det är det enda sättet att ta reda på om dina nivåer är normala eller inte.

D-vitamin behövs för många livsviktiga kroppsfunktioner och brist på ämnet kan leda till en lång rad hälsoproblem. Om bristen är allvarlig, kan skelettet bli mjukt och deformerat. Det brukar kallas för osteomalaci hos vuxna och rakit (engelska sjukan) hos barn. Därför är det viktigt att upptäcka och behandla D-vitaminbrist tidigt.

Om du har vissa riskfaktorer behöver du vara extra noggrann med att få i dig tillräckligt med D-vitamin. Solen är den viktigaste D-vitaminkällan men om du är mörkhyad, håller dig inomhus mycket, eller bär heltäckande kläder året runt, kan det hända att du inte får tillräckligt av ”solskensvitaminet”. Äldre personer är också mer utsatta, eftersom förmågan att producera D-vitamin från solsken minskar med åldern. Dessutom är det ofta svårare för äldre att komma ut i solen. I Sverige och andra länder som ligger på nordliga breddgrader, kan det vara svårt att tillfredsställa D-vitaminbehovet under vinterhalvåret, eftersom solen står för lågt på himlen för att producera vitaminet under den mörka årstiden. Att äta en kost som är rik på D-vitamin är extra viktigt om du bor i ett nordligt klimat.

Kalcium är nödvändigt för att skelettet och tänderna ska kunna utvecklas normalt. Men utan hjälp av D-vitamin kan inte kalciumet göra sitt jobb. D-vitamin underlättar upptaget av kalcium och fosfor från tarmarna, samt reglerar kalciumnivåerna i blodet. Utan D-vitamin kan kroppen bara tillgodogöra sig 10-15 procent av kalciumet i kosten, vilket orsakar ett underskott som i längden kan leda till benförlust och osteoporos, eller benskörhet. Allvarlig D-vitaminbrist kan göra skelettet mjukt och deformerat, ett tillstånd som kallas osteomalaci hos vuxna och rakit hos barn.

Kroppen kan producera sitt eget D-vitamin i huden när den utsätts för solens UVB-strålar. Men om du bor i ett nordligt klimat, som i Sverige, är det inte möjligt att få D-vitamin från solen på vintern, eftersom solen då står för lågt. Nyfödda som helammas och personer som har mörk hy eller av kulturella eller religiösa skäl bär heltäckande kläder året runt är också mer utsatta för D-vitaminbrist än andra. En annan stor riskgrupp är äldre personer – särskilt äldre kvinnor som har gått igenom klimakteriet – eftersom de oftare håller sig inomhus eller har begränsad rörlighet. Det finns bara ett fåtal livsmedel som är naturligt rika på D-vitamin och det är inte möjligt att få i sig tillräckligt med D-vitamin enbart från kosten. Kalcium förekommer däremot naturligt i många livsmedel. Det bästa sättet att få i sig den rekommenderade mängden är att dricka mycket mjölk och äta mejeriprodukter, men gröna grönsaker är också bra kalciumkällor.

Om du har förhöjd risk för osteoporos, eller redan har blivit diagnostiserad med sjukdomen, kommer din läkare förmodligen att rekommendera en behandling som förutom benspecifik medicin inkluderar både kalcium och D-vitamin.

D-vitamin är livsviktigt både för skelettet och många andra grundläggande kroppsfunktioner. Det har länge varit känt att det underlättar upptaget av kalcium från tarmarna och reglerar kalcium- och fosfornivåerna i blodet. Båda funktionerna är nödvändiga för att skelettet ska utvecklas normalt och för att förebygga osteoporos och osteomalaci, eller uppmjukning av benvävnaden. D-vitamin påverkar också muskelfunktionen, och D-vitaminbrist kan leda till försämrad balans. Dålig balans och muskelfunktion kan öka risken för fall och fragilitetsfrakturer.

Fördelar med D-vitamin

Det är särskilt viktigt att kroppen får tillräckligt med D-vitamin i barndomen och under tonåren, eftersom det är en viktig period för bentillväxten. De flesta uppnår peak bone mass (högsta uppnådda benmassa) i 25-årsåldern, och efter det minskar produktionen av ny benvävnad, medan bennedbrytningen ökar. D-vitamin behövs hela livet för att hålla skelettet starkt och se till att du inte utvecklar osteoporos. Äldre personer behöver högre doser av D-vitamin för att hålla sig friska, eftersom förmågan att producera vitaminet genom att vistas i solen försämras med åren, och äldre är mer benägna att ramla och bryta ett ben.

Förmodligen finns det betydligt fler fördelar med D-vitamin än friska ben och muskler, även om forskarna fortfarande inte vet exakt hur vitaminet fungerar. Det pågår för närvarande forskning om D-vitaminets roll för immunförsvaret och huruvida det har något samband med bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar.