OSTEOPOROS HOS ÄLDRE VUXNA

De flesta äldre får inte i sig tillräckligt med kalcium i kosten. Det är också den här gruppen som har högst risk för stora benvävnadsförluster och osteoporos. En del av bennedbrytningen är direkt relaterad till åldrandet.

Skelettet består av levande vävnad som ständigt formas och bryts ner genom en process som kallas för benremodellering. När du är ung växer skelettet hela tiden sig starkare och tätare, tills du uppnår peak bone mass (högsta uppnådda benmassa) i 25-årsåldern. När du blir äldre börjar kroppen förlora mer benmassa än den kan ersätta. Om bennedbrytningen når en viss nivå, är det troligt att du kommer att utveckla bensjukdomen osteoporos, vilket betyder just ’poröst ben’.

KALCIUM FÖR ÄLDRE VUXNA

Eftersom äldre vuxna har flera riskfaktorer för osteoporos är det särskilt viktigt för seniorer att se till att de får i sig tillräckligt med kalcium. Enligt Livsmedelsverket behöver vuxna män och kvinnor få i sig 800 mg kalcium per dag, medan riktlinjer från European Osteoporosis Foundation rekommenderar ett intag på åtminstone 1 000 mg per dag för personer över 50 år.

RISKFAKTORER FÖR OSTEOPOROS HOS ÄLDRE

Vissa riskfaktorer, som etnicitet, ärftlighet och livsstilsfaktorer, är desamma för äldre vuxna som för yngre personer. Men åldrandet är i sig en av de viktigaste orsakerna till osteoporos, och det finns flera anledningar till att äldre är särskilt sårbara för sjukdomen.

KALCIUMBRIST

När man åldras är det vanligt att man äter mindre överlag, vilket resulterar i ett minskat kalciumintag. Orsaken kan vara att aptiten minskar, sjukdom, eller sociala och ekonomiska faktorer. Efter att man har fyllt 65 försämras även tarmens förmåga att ta upp kalcium från födan. För att kompensera för det tar skelettet kalcium från sina reserver och släpper ut det i blodet, vilket orsakar kalciumbrist som på sikt kan leda till benförlust och osteoporos.

D-VITAMINBRIST

Äldre som är bundna till hemmet, bor på äldreboende eller har begränsad rörlighet, har svårare för att komma ut i solen och löper därför större risk för att få D-vitaminbrist. När man åldras blir huden även sämre på att tillverka D-vitamin från solens strålar. D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna absorbera kalcium och hålla benmassan på normala nivåer. Dessutom kan D-vitaminbrist orsaka muskelsvaghet och öka risken för fall och frakturer, särskilt bland äldre.

IMMOBILITET

Äldre har oftare hälsoproblem som kräver sängliggande, eller begränsad rörlighet på annat sätt. Inaktivitet är en riskfaktor för osteoporos, eftersom skelettet behöver motion för att hålla sig friskt. Andra fördelar med viktbärande träning är förbättrad balans, hållning, koordination och muskelstyrka.

FALL

När man blir äldre är det flera faktorer som ökar risken för fall och frakturer. Musklerna blir svagare och kroppen förlorar det fettlager som normalt isolerar och skyddar beniga partier vid ett fall. Det här påverkar även balansen. Det är också vanligt att ha synproblem, vilket påverkar balansen, och sjukdomar som kan öka risken för fall. Många äldre tar flera olika mediciner som kan ha biverkningar som yrsel, förvirring och desorientering. Dessutom blir reflexerna långsammare med åldern, vilket gör det svårare att återfå balansen efter en hastig rörelse eller att fånga upp kroppen när man snubblar och ramlar.