AllmänhetVårdpersonal
”Miljontals män är bensköra, ändå är det få som pratar om det”

”Miljontals män är bensköra, ändå är det få som pratar om det”

I Sverige får var fjärde man över 50 år fraktur på grund av benskörhet. – Jag har hittills inte mött en enda man som berättat att han är benskör och det är konstigt med tanke på hur vanligt det är, säger Rune Sundvall, som själv blev benskör vid 55 års ålder och som fått bättre bentäthet med hjälp av behandling.

Många tror att benskörhet är en sjukdom som bara drabbar kvinnor. Men så är det inte. Runt om i världen finns miljontals bensköra män. Rune Sundvall, idag 68 år blev benskör redan som 55-åring, när han arbetade som musiktekniker på Sveriges Radio.

– Det började med något som liknade träningsvärk i benen och den här värken spred sig till hela kroppen, berättar Rune. Det visade sig att jag hade fått muskelreumatism. För att bli av med värken och minska inflammationen fick jag höga doser med kortison som jag tog under lång tid. Det var otroligt skönt att kunna somna utan värk på kvällen, berättar Rune.

Ärftlighet och kortison bidrog till benskörheten

Kortison används ofta vid behandling av reumatism och kan vid längre tids behandling göra att bentätheten minskar. Därför brukar läkare i samband med kortisonbehandling ibland ordinera bisfosfonater, en sorts läkemedel som minskar ben-nedbrytningen. Även kalcium och D-vitamin ges för att kunna bilda ben i kroppen. Under 2005 gjordes en bentäthetsmätning som visade att Rune hade blivit benskör, men det kanske inte bara berodde på kortisonbehandlingen.

– Jag hade det ärftligt också. Båda mina föräldrar var bensköra och min syster är det med. Ovanpå det har jag ofta fått sjukdomar som orsakats av inflammationer. Under gymnasietiden fick jag ulcerös colit, en mag-tarmsjukdom som kan ge näringsbrist. Det var förmodligen en kombination av olika faktorer som gjorde att jag blev benskör, berättar Rune.

Bättre bentäthet med behandling

Oftast upptäcks benskörhet i samband med en så kallad fragilitetsfraktur, alltså en fraktur som uppstått väldigt lätt trots liten påfrestning. Men Rune har aldrig haft en endaste fraktur.

– Det hade förmodligen varit så om jag inte hade fått vård i tid. Vi hade tre läkare på Sveriges Radio på den tiden som såg till att jag skickades till KS och fick bentäthetsmätning och rätt vård. Enligt senaste bentäthetsmätningen har jag inte längre osteoporos. Bentätheten har alltså förbättrats. Jag har bara osteopeni, alltså bentäthetsvärden som ligger mellan helt normala värden och osteoporos, så det har gått åt helt rätt håll, förklarar Rune.

Motionerar mycket

Rune har alltid rört på sig mycket och under åren har det varit både korpfotboll, maratonlopp och vardagsmotion som trädgårdsarbete. Men framförallt har han promenerat.

– Jag tror promenaderna har bidragit till att jag har fått bättre bentäthet och att jag sluppit frakturer, säger Rune. Under åren på Sveriges Radio fanns en direktbuss från där jag bodde och in till Sergels Torg och därifrån promenerade jag till och från Radiohuset varje dag. Det blev en halvtimmes promenad i vardera riktning. Numera blir det minst någon timmes pro-menad med hundarna varje dag, och en lite längre promenad på 11-12 km varje vecka utan hundar.

– Det är en boom just nu bland dagens ungar att åka på sådana där hoverboards (ståbrädor med motor). Det tror jag inte på. Läkarna säger ju också hur viktigt det är att stimulera skelettillväxten varje dag och det gör man ju naturligt när man går. Så lägg bort brädorna och fram med skorna, avslutar Rune.

Känner du till osteopeni, osteoporos och osteomalaci?

Vid minskad bentäthet används ofta begrepp som osteopeni, osteoporos och osteomalaci.

Osteopeni

Osteopeni upptäcks ofta vid en bentäthetsmätning. Man har då ännu inte fått osteo-poros men värdena är heller inte normala. Osteopeni innebär att man har låg bentäthet och ökad risk för frakturer.

Osteoporos

Osteoporos betyder ”poröst ben” och uppstår när skelettet bryts ner fortare än bencellerna hinner bygga upp det. Då blir skelettet skört och ofta upptäcks osteoporos i sam-band med en fragilitetsfraktur, en fraktur som uppstår utan större påfrestning på skelettet.

Tänk på att kroppens celler bygger ben hela tiden och försöker anpassa benbygget utifrån hur mycket belastning som du bjuder skelettet på. Där-för är motion en bra investering i benhälsan. Ungefär 10 procent av benvävnaden byts ut varje år.

Osteomalaci

Osteomalaci (det som kallas rakit eller engelska sjukan hos barn) orsakas av D-vitaminbrist och gör skelettet mjukt och missformat. Man kan exempelvis bli hjulbent eller kobent då skelettet inte orkar bära kroppstyngden. Undvik alltså brist på D-vitamin!