AllmänhetVårdpersonal
”Rädsla och oro ökar risken för frakturer”

”Rädsla och oro ökar risken för frakturer”

Att ramla och bryta exempelvis handleden kan gå på en sekund, men påverkar livet lång tid framöver. Många inleder sin benskörhetskarriär just genom att bryta handleden någon gång i 50–60-årsåldern.

– Har man väl fått sin första benskörhetsfraktur är risken för
en framtida höftfraktur dubbelt så stor, berättar forskaren Helene
Hjalmarson, som utvecklat ett arbetssätt i vården med syfte att
främja hälsa och förebygga frakturer.

 

Sverige är ett av världens mest bensköra länder med drygt 190 benskörhetsfrakturer varje dag. Många av dessa frakturer skulle kunna förhindras. Helene Hjalmarson, doktor i folkhälsovetenskap och sjukgymnast, har initierat ett tvärprofessionellt arbetssätt där olika vårdenheter i Karlstad samarbetar för att lyckas med hälsofrämjande frakturprevention.

 

– Vi startade redan 2007 med ett samarbete mellan ortopedkliniken och primärvården under rubriken: ”Motivation till frakturprevention.” Samarbetet har lett till att 85 procent av de som kommer in med en handledsfraktur i Karlstad numera blir utredda för benskörhet, vilket kan jämföras med 15–25 procent ute i landet. Vårdkedjan innebär också patienten får upprepade hälsosamtal samt genomgå tester för balans och muskelstyrka. Patienterna erbjuds även styrketräning, balansträning, uppföljande samtal och osteoporosskola, berättar Helene.

 

RÄDSLA OCH ORO ÖKAR RISKEN

I sin forskning har Helene sett att en del personer upplever stark oro och rädsla i samband med diagnosen. Man kan bli försiktigare av rädsla för nya frakturer och oroas över förlorad självständighet samt förändrad identitet. En del tror inte på sin fysiska förmåga och kan ofta vara väldigt ensamma.

 

– Rädsla, dålig tillit till sin fysiska förmåga och social isolering är faktorer som ökar risken för frakturer. Själva diagnosen kan alltså bidra till en negativ spiral med tilltagande rädsla och indirekt ökad frakturrisk. Därför är det rent oetiskt att endast ge benskörhetsdiagnos och läkemedelsbehandling utan adekvat uppföljning, menar Helene.

 

Forskning visar att tilliten till sin förmåga och meningsfullhet i vardagen är starkt kopplad till fysisk kapacitet, hälsobeteende och tidigare antal frakturer.

 

– Vården behöver kompletteras med stödjande uppföljningar och möta de som behöver träna upp sin fysiska förmåga, bearbeta rädslor och utveckla tillit mot en sund riskmedvetenhet, säger Helene.

 

BRA ATT RESA SIG FRÅN GOLVET

Forskning visar att de som tränar på att resa sig upp från golvet övar upp både koordination, balans och muskler, något som är viktigt för att minska risken att falla.

 

– Här i västvärlden har vi tyvärr glömt bort hur man närmar sig golvet. I många andra länder är det naturligt att både äta och sova på golvet, menar Helene. I Storbritannien finns exempelvis Fall Clinics, särskilda kliniker som enbart arbetar med fallprevention. Där får patienterna bland annat öva på att resa sig upp och ner från golvet, berättar Helene.

 

SVAGA MUSKLER ÖKAR RISK FÖR FRAKTUR

Att träna kontinuerligt lönar sig verkligen. Man löper fyra gånger större risk att få en fraktur om man har svaga muskler i lår och stuss.

 

– Jag brukar säga att en bra pensionsförsäkring är starka lårmuskler och bra balans, berättar Helene.

 

I forskningen har hon även stött på hälsosamma personer som exempelvis promenerar 6–7 timmar i veckan.

 

– Här kan det vara bra att tänka som i ett pensionssparande och sprida ut investeringarna, säger Helene. Byt gärna ut några promenadpass mot exempelvis styrketräning eller tai chi för att få mer allsidig träning.

 

YOGA OCH GYM

Själv tränar Helene yoga och hon försöker också träna styrketräning flera gånger i veckan. Samtidigt är det fullt upp med familj, forskning och föreläsningar.

 

– Även om jag har dåligt med tid inser jag livets korthet. Min gamla farmor var benskör och jag minns hur hennes livskvalitet begränsades efter att hon fick en höftfraktur och hamnade i rullstol, berättar Helene. Det behövs verkligen en mer hälsofrämjande sjukvård vid benskörhet. En vårdstruktur som inte bara upptäcker och behandlar bensköra utan som också medvetet utvecklas för att främja livslånga hälsofrämjande levnadsvanor. Detta är ju en vinst vid frakturprevention såväl som för andra svåra folkhälsosjukdomar avslutar Helene.

 

FAKTA OM BENSKÖRHET OCH FRAKTURER

Frakturer gör inte bara ont, de kostar samhället enorma pengar också. Visste du exempelvis att:

 

- Cirka 70 000 frakturer per år i Sverige beror på benskörhet.

- En höftfraktur kostar svenska vården ungefär 400 000 kronor.

- Benskörhet är en underbehandlad sjukdom. I Sverige som helhet får endast 14 procent av kvinnorna och 3 procent av männen läkemedelsbehandling mot benskörhet.